Uppsala Universitet

Forskar i partikelfysik vid Uppsala universitet och på CERN. Han har varit med att från grunden utveckla Atlas detektorn vid den stora hadronkollideraren, LHC och är idag aktiv i insamlandet och analys av data från detektorn. Det finns planer på att i framtiden öka intensiteten i LHC och därmed öka antalet partikel kollisioner för att möjliggöra studier av mycket sällsynta fysikprocesser. För detta krävs det flera förbättringar av både LHC och ATLAS. Richard arbetar med nya metoder att med hjälp av partikelspår snabbt välja ut intressanta händelser.

Bengt är astronom: lärare, forskare och föreståndare för Avdelningen för astronomi och rymdfysik i den stora institutionen. Han undervisar på astronomikurser och även i mekanik. Han är gift och 2 ”utflugna” döttrar i 20-årsåldern, tycker mycket om att vara utomhus och cyklar ”överallt”. Bengt åker mycket gärna långfärdsskridskor sedan de tidiga tonåren och har på senare år börjat åka inlineskridskor (utan stavar) som ett bra ”surrogat” medan han väntar på vinterns isar.

Karin Stensjö är biolog med specialisering inom cellbiologi, molekylärbiologi och bioteknik. Hon är docent i mikrobiell kemi och undervisar på grund och avancerad nivå i både biologi och kemi. Karin har tre barn och en man och älskar att forska.

Staffan Yngve undervisar och forskar i teoretisk fysik vid Uppsala universitet. Hans forskningsområde är kvantmekanik och elektromagnetisk vågutbredning. Han är vid sidan av den dagliga gärningen på universitetet en av Sveriges mest erfarna vetenskapskommunikatörer och har framträtt i flera stora sammanhang utanför Uppsala såsom Communcating Science in Europe, Ljubljana Science festival, Göteborgs Vetenskapsfestival, Forskarfredag och Skolforum. Han har fått såväl vetenskapliga pris som kulturutmärkelser.

Robert Ekblom är forskare i Populationsbiologi vid Uppsala universitet och jobbar med genomik, genetik, immunfösvar och ekologi hos olika fågelarter. Hans doktorsavhandlig (2004) handlade om samspel mellan gener som styr immunförsvaret (MHC) och partnerval hos fågeln Dubbelbeckasin. Men han jobbar också med andra frågor och andra fågelarter.

Robert gick på gymnasiet i Lidköping och var där med och startade upp UF sektionen Bertils brutala biologer.

Rickard Eriksson doktorerar innom materialkemi, det är ett brett ämne som täcker allt från hur man arbetar med material till nya bränsleceller till hur man kan göra ytbeläggningar. Det Rickard håller på med är litiumjonbatterier, så han svarar gärna på frågor om det. Det Rickard studerar är den atomära strukturen i batterimaterial för att förstå vad som händer när man använder batterierna och hur de blir gamla. Men han svarar även gärna på allmänna frågor om kemi.

Nils Bergvall har arbetat mycket med att förstå hur galaxer utvecklas, vad som gör att stjärnor plötsligt börjar bildas i en s.k. "starburst" och vilken roll kollisioner och sammansmältningar av galaxer har. Den sista tiden har Nils även arbetat med att förstå ett nytt fenomen - "Den röda halon" - varför vissa galaxer har en oförklarligt röd färg i de ljussvaga ytterdelarna. Mycket av forskningen baseras på data från stora optiska teleskop och rymdteleskop.

Lars-Henrik Eriksson arbetar vid institutionen för informationsteknologi. Han arbetar med metoder och principer för programmering av datorer och med användningen av logik inom datavetenskapen. Lars-Henriks specialintresse handlar om matematiska metoder för att visa att datorprogram är felfria.

Kristen do research on host-pathogen interactions, specifically on bacteria which infect arthropods, such as insects. Some bacteria are beneficial to their hosts, fx. by supplying nutrients, others are parasitic and may eventually kill their hosts. The goal of her research is to find clues as to how the bacteria live with and adjust to their hosts, and she do so by looking at the genetic material of the bacteria. Kristen daily work includes both laboratory work, i.e. cloning, sequencing and maintenance of infected fruit-fly stocks, and various data analysis.

Björn Brandell är kemist och forskar på material för bränsleceller och batterier, vilket är viktiga komponenter för att lagra och omvandla energi. De är viktiga för exempelvis el- och hybridfordon, men har även många andra användningar inom energisystemet.