Syftet med vårt projektarbete var att verifiera vintergatans struktur med hjälp av radioastronomi. Som resultat kommer vi att få en bild av den del av vintergatan som är observerbar från vår plats på jorden.
Bengt är astronom: lärare, forskare och föreståndare för Avdelningen för astronomi och rymdfysik i den stora institutionen. Han undervisar på astronomikurser och även i mekanik. Han är gift och 2 ”utflugna” döttrar i 20-årsåldern, tycker mycket om att vara utomhus och cyklar ”överallt”. Bengt åker mycket gärna långfärdsskridskor sedan de tidiga tonåren och har på senare år börjat åka inlineskridskor (utan stavar) som ett bra ”surrogat” medan han väntar på vinterns isar.
Nils Bergvall har arbetat mycket med att förstå hur galaxer utvecklas, vad som gör att stjärnor plötsligt börjar bildas i en s.k. "starburst" och vilken roll kollisioner och sammansmältningar av galaxer har. Den sista tiden har Nils även arbetat med att förstå ett nytt fenomen - "Den röda halon" - varför vissa galaxer har en oförklarligt röd färg i de ljussvaga ytterdelarna. Mycket av forskningen baseras på data från stora optiska teleskop och rymdteleskop.
Björn Davidsson har varit intresserad av astronomi sedan barndomen och var ofta ute på nätterna med kikare och teleskop. I högstadiet insåg han att man kunde ha astronomi som yrke och satsade hårt på att plugga matematik, fysik, kemi, programmering och engelska eftersom en astronom måste vara bra på alla dessa ämnen. Han blev den förste i sin släkt som studerade vid universitet, vilket visar att alla, även en arbetargrabb från en liten by i Småland, kan ta sig vart man vill om man är beredd att arbeta hårt.
Nätterna den 17e och 18e november kan man se meteorsvärmen Leoniderna. Om en mörk plats finns att tillgå och himlen är klar är det möjligt att se ungefär 15 till 20 meteorer i timmen som trillar ner i jordens atmosfär som stjärnfall.